Återigen kommer tankarna till stora delar från Risto Santala. När krukmakaren på nytt tar itu med och knådar lerklumparna som har stått och väntat, blandar han i lite finsilad sand och fuktar sin lerklump en aning och lägger den på drejskivan. Snart skapar krukmakarens smidiga fingrar den ena krukan efter den andra av den formlösa leran – precis som han själv vill. Ser ni den snurrande skivan framför er? Den gör det möjligt för krukmakaren att samtidigt, från alla håll, hantera och bearbeta lerklumpen som skall bli till ett kärl. Då Gud utför sitt verk i sina barn verkar det ibland som om han skulle omringa dem. Tänk på aposteln Paulus som var ansatt både utifrån och inifrån. Krukmakarens händer formar kärlets insida med den ena handen och kärlets utsida med den andra. Jesu händer gör samma sak med oss. Till sist formas handtagen, om sådana behövs. Och på dem lämnas krukmakarens enkla kännetecken; tumavtrycket. När vi formats av Jesus så finns hans eget fingeravtryck inpräntat i oss. Det syns vem vi tillhör, vem som format oss.
Alla krukor går igenom ett torkningsskede innan den egentliga bränningen. De får stå i skuggan på en jämn plats så de inte blir sneda när de torkar. Solen skulle torka dem alltför snabbt och för ensidigt. Som kristna har vi torra tider, då det mesta är enformigt och enahanda. Men leran blir seg just när den torkar. Torra tider hindrar det andliga livet från att bli snedvridet. Det gör att vi djupnar i vår tro.
Kärlet som ska brännas, förvärms först. Krukmakarens tålamod kommer fram speciellt tydligt just här. I den låga temperaturen försvinner lerans sista fuktighet. Om temperaturen plötsligt höjs kan något kärl explodera i små skärvor och förstöra hela partiet. I förvärmningsskedet minskar kärlet i vikt och krymper. Lerans inre struktur förändras; under själva bränningen kan kärlet minska med 11-16 %. Partiklarna smälter samman. En kristen växer genom att egot krymper. Det själviska får mindre och mindre utrymme. Vi växer i endast i nåd, när den helige Ande tar större och större plats i våra liv.
Det allra viktigaste när kärlen ska brännas, är att de övervakas av krukmakaren. Så är det med dig och mig också. Gud vet hur mycket vi tål av livets hetta.
"När du går genom eld skall du inte bli svedd,
lågorna skall inte bränna dig." Jes 43:2b